Kommunerna lyckades skära sina personalkostnader med 300 miljoner euro under förra året. Det handlar om en verklig besparing, inte om överförda kostnader och fler köpta tjänster, säger Kommunförbundets vice vd Timo Kietäväinen. – Nettosumman är ganska nära 300 miljoner. Det här är samma fenomen som i början av 1990-talet. Kommunerna har omorganiserat och effektiverat sin verksamhet. Det här är en äkta nedgång. Uppgiften framgår av de bokslutsprognoser som samlats in av Statistikcentralen. Enkäten tyder på att kommunernas skuldspiral har brutits. Skuldsättningen fortsatte öka 2015 men inte i samma takt som tidigare. Resultatet för räkenskapsperioden är bättre än väntat, enligt Kommunförbundet. – Kommunerna balanserar sin ekonomi på andra sätt än genom skuldtagning, lån tas inte för löpande utgifter. År 2012 använde många kommuner lånade pengar för löpande utgifter. Under de senaste åren har det varit ett marginellt fenomen. Kommunernas resultat växlar kraftigt. Över 120 kommuner gick på förlust 2015. – Det finns många kandidater som hotar bli kriskommuner, säger Kietäväinen. De dåliga tiderna syns i att nästan hundra kommuner höjde den kommunala skattesatsen: skatteintäkterna steg ändå med bara 1,8 procent. Höjningarna av fastighetsskatterna gav större effekt: där steg intäkterna med 6,1 procent. Enligt Hanna Tainio, vice vd för Kommunförbundet, köper kommunerna allt färre tjänster. Det är särskilt köpen av hälsotjänster som är på en historiskt låg nivå. – En betydande orsak är den minskade bristen på läkare. Av de lediga läkartjänsterna är endast fyra procent otillsatta. En stor utmaning för kommunerna blir att klara av integreringen av de som får uppehållstillstånd, säger Kietäväinen. Kommunerna belastas redan nu av det utökade ansvaret att sysselsätta långtidsarbetslösa. Vem ska äga fastigheterna? Kietäväinen oroar sig för hur kommunernas kreditvärdighet påverkas när vårdreformen flyttar både intäkter och kostnader till landskapen. När kommunerna blir mindre aktörer kan det också bli dyrare att lyfta lån. – Hur ska det gå med social- och hälsovårdens fastigheter, ska de överföras till landskapen eller hyras ut, frågar Kietäväinen. Kommunförbundet har länge varnat kommunerna för att lägga ut olika uppgifter till privata bolag. – Det är bekymmersamt när så mycket ännu är oklart med vårdreformen. Somliga har lagt ut väldigt mycket, men det får inte bli så att avtalsförvaltning blir en kommuns största uppgift.