Rymden snart öppen för alla

Är det så här det ser ut och låter då framtiden föds? Över 17.000 deltagare från drygt 120 länder flockas i ett oigenkännligt Böle mässcentrum som är fyllt av levande eld, vattenfall, led-strålkastare och pulserande musik.

En ny generation framtidstroende och entusiastiska entreprenörer vallfärdar till företags- och teknikmässan Slush, där världens mest skarpsynta investerare och trendspanare medverkar.

På en scen dryftar Norges kronprins Haakon tillsammans med kändisfilosofen Pekka Himanen värdighet och livets djupare mening.

På en annan scen målar man upp visioner om rymdresor och mänsklighetens framtid på andra planeter.

Och från morgon till kväll ställer hoppfulla aspiranter sig upp på den så kallade pitching-scenen för att grillas av experter, få synlighet, finslipa sina företagspresentationer och övertyga framtida kunder och investerare.

Höjdpunkt var då Daniel Ek, Spotifys vd och med­grundare, Niklas Zennström från Skype och Atomico samt Supercells Ilkka Paananen tillsammans dryftade rubriken ”How we failed our way to success” (ungefär: Hur vi slog slint ända fram till triumf).

De luftar öppet hur framgångsrika företagare måste kamma noll flera gånger innan de kan tälja guld.

Paananen illustrerar Supercells företagskultur:

– Vi ville vända upp och ner på tidigare erfarenheter, bygga hela bolagsstrukturen kring den kreativa processen och ge spelutvecklarna full kontroll, rentav över vd:n och ägarna.

Spotifys Ek noterar att många unga bolag får sota för att de satsar för lite på HR-processer och rutin­frågor. Dessutom erbjuder han en kontrastbild till hjälteföretagaren i Silicon Valley.

– Kreativa personer tänker bättre då de har balans i livet, alltså då de inte jobbar 12 timmar om dagen och sover under sina arbetsbord. Jag tror att familj och livskvalitet sporrar entreprenörskap.

Mässarrangörerna verkar vara med­vetna om riskerna: dels för personkult, dels för lockelsen att utnyttja Slush för skamlös marknadsföring. Därför sållar de noga bland talarna och rensar bort de värsta säljfasonerna. I stället för att framhäva det egna varumärket uppmuntras talarna att generöst dela med sig av konkreta, lärorika upplevelser.

På Slush kan man bekanta sig med hundratals företagsidéer inom sakernas internet (Internet of Things), spel, miljöteknik, hälsa och välmående, finansteknik, e-handel, datasäkerhet, dataanalys, virtuell verklighet ... Gemensamt för många uppstartsbolag är en tanke om att automatisera pappersjobb och rutin­uppgifter, eller att samla in och strukturera data för nya, oanade tillämpningar.

För att förstå vad en del av bolagen egentligen gör gäller det att tränga genom en mur av fackterminologi. Alltså begrepp som ”innovativa, nya generationens plattformar och nätverk som skapar mervärde och upplevelser inom B2B, B2C och B2E”.

Majoriteten uttalar syftet att ”skapa en bättre värld”. Somliga uttrycker grandiosa tankar om att ”revolutionera”, ”transformera” eller skapa så kallad ”disruption”, alltså kullkasta gamla affärsmodeller och bli ”den nästa Google eller Uber” inom undervisning, resor, finans eller underhållning – välj själv.

Det känns lite betryggande att höra Risto Siilasmaa, styrelseordförande för Nokia och F-Secure:

– Nokia är 151 år, men också tre år, vi återuppfann oss själva. Mindre än en procent av vara nuvarande anställda var hos oss för tre års sedan. Att satsa på hälsoteknik var en av våra första idéer, då vi gjorde oss av med mobiltelefonerna.

Skalar man bort ytan av hajp så liknar Slush en enorm expo för digitala verktyg och datatillämpningar som förväntas underlätta våra liv. Samtidigt som den fysiska produkten blir alltmer generisk, utbytbar och förgänglig, så reglerar och omformar tekniken våra människorelationer, vår självuppfattning och våra samhällen.

Ska maskinerna och algoritmerna få alltmer kontroll, och vad innebär det med tanke på den personliga integriteten och datasäkerheten? Även dessa frågor behandlas på Slush.

Somliga analytiker varnar för en ny teknikbubbla. Det är svårt att helt ruska av sig känslan av att många av talarna egentligen är ute efter att snabbt attrahera användare och därmed investerare, för att sedan bli uppköpta och casha in. Alltså slippa grovjobbet, att konvertera idéerna till långsiktiga intäkter.

Detta oavsett så osar Slush dynamik och företagaranda. Regeringar och etablerade företag ser tekniken både som utmanare och frälsare, som modellen för framtidens decentraliserade arbetsliv med färre fasta jobb och allt fler entreprenörer som sysselsätter sig själva och jonglerar med otaliga olika projekt.

Att döma av Slush känns framtiden ibland en aning kuslig, men mest av allt ändå medryckande.