NyhetsbildZoom
Stig Nygård

Nato och Trump. Vad gör Finland?

Stig Nygård -
Ett Nato med Trump vid rodret kan vi glömma. Däremot bör arbetet med att bygga upp ett nordiskt-brittiskt "mini-Nato" intensifieras.

Hur borde Finland förhålla sig till ett medlemskap i Nato med en nyckfull Donald Trump med tummen på den röda knappen? Frågan är mer än relevant efter att Trump under sina första två veckor som USA:s president visat att han spelar helt efter egna regler. Den geopolitiska osäkerheten sprider sig och frågorna är fler än svaren. Det gäller Finland, det gäller Europa, det gäller egentligen globalt.

I ett öppet brev riktat till EU-ländernas ledare, ser Europeiska rådets ordförande Donald Tusk USA som ett nytt hot mot EU:s säkerhet, precis som Ryssland, Kina och radikala former av islam. Frågan ska diskuteras vid ett inofficiellt EU-toppmöte på Malta i morgon fredag.

Redan under sin valkampanj signalerade Donald Trump att han är måttligt intresserad av européernas säkerhetspolitiska utmaningar och att det minsta man kan kräva är att européerna betalar för sig ifall de önskar se amerikanska Natostyrkor i Europa.

Trump har också sagt att det är för tidigt att diskutera sanktionerna mot Ryssland eftersom han ännu inte vet hur USA:s relation med Ryssland kommer att se ut.

Smekmånaden mellan Trump och Rysslands president Vladimir Putin började i lördags med en telefondiskussion. Då var Syrien och den gemensamma kampen mot terrorismen på agendan.

Det verkar dock som om smekmånaden skulle ha tagit slut i söndags, då striderna mellan ukrainska militärer och proryska separatister i östra Ukraina åter blossade upp med ett tjugotal stupade som resultat. Kanske Putin prövar Trump administrationens analysförmåga genom att diskutera samarbete kring terrorbekämpningen samtidigt som man flyttar fram positionerna i Ukraina. Eller vill han se var gränsen för Trumps reaktionsförmåga ligger? Trump borde ju vara som svagast just nu eftersom han har händerna fulla med allt möjligt annat just nu och knappast har total kontroll på sin utrikes- och säkerhetspolitik. Varför skulle inte Putin utnyttja ett sådant läge?

För Finlands vidkommande är situationen brydsam. Vårt geopolitiska läge gör att vi känner av oron och osäkerheten i vår omgivning mer påtagligt än de flesta andra länder.

Vi har ett fördjupat samarbete med Nato, men befolkningsmajoriteten ställer sig negativt till ett medlemskap. Troligen har antalet Natomotståndare också ökat rejält efter Trumps två veckor som president. Så länge Trump är president kommer förtroendet för Nato knappast att öka. Situationen blir inte mindre utmanande av att Finland står inför köp av jaktplan, där amerikanska leverantörer är starka alternativ. Men om Finland fastnar för något icke amerikanskt alternativ, stämplas vi då som fiender i denna Trumps svartvita värld?

Därför har det varit framsynt av president Sauli Niinistö att han redan från dag ett av sin mandatperiod satsat på att utveckla försvarssamarbetet med Sverige. Dessutom har strategiska bilaterala avtal om försvarssamarbete med Storbritannien och USA bidragit till förbättra vår beredskap.

Nu är det kanske dags för följande aktiva steg i denna process. Eftersom det är svårt att förutse vilken väg USA väljer, borde man satsa mera resurser på att utveckla samarbetet med Storbritannien, men också försöka fördjupa samarbetet med Danmark och Norge. Och kanske något land ytterligare. Ett sådant ”mini-Nato” kunde under rådande omständigheter förstärka Finlands försvarsberedskap utan att det anstränger relationerna i vårt närområde.

Det kan också hända att Storbritannien lyckas utnyttja den nuvarande osäkerheten i sina Brexitförhandlingar genom att erbjuda Europa större säkerhetsgarantier än vad som nu är i fallet i utbyte mot andra eftergifter i avtalet mellan britterna och EU.

I denna situation är givetvis britterna också måna om att upprätthålla de transatlantiska förbindelserna såväl vad handeln som det militära beträffar.

Det säkerhetspolitiska pusslet i Europa håller på att läggas om, och i det spelet är Finland en ganska liten pusselbit.

För Finland gäller därför samma strategi som tidigare: att hålla i gång dialogen med alla parter. Ett Nato med Trump vid rodret kan vi glömma. Däremot bör arbetet med att bygga upp ett nordiskt-brittiskt "mini-Nato" intensifieras.

Andra läser just nu
Kommentarer


Äldre kommentarer

Regler för kommentarer

Kommentarerna är ett forum för att diskutera artikeln och de tankar som artikeln ger upphov till, samt tillföra ny kunskap i ämnet.

Samtliga kommentarer förhandsmodereras. Modereringen sker med jämna mellanrum, förutom mellan 22.30 och 06.30 då ingen moderering och således ingen publicering av kommentarer sker.

Du får inte skriva kommentarer som bryter mot någon lag som tillämpas i Finland: göra dig skyldig till ärekränkning, sprida kränkande uppgifter om andras privatliv, hetsa mot folkgrupp, bryta mot tystnadsplikt m.m. Vi accepterar inte provocerande, nedsättande eller generaliserande omdömen om språk, ras, religion, kön eller sexuell läggning. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg som inte tillför debatten något nytt eller som vi på annat sätt uppfattar som olämpligt.

Alla som kommenterar våra webbartiklar förväntas göra det under sitt eget namn. För att kunna delta i webbdebatten måste du ha ett Facebook-konto. Vi förbehåller oss rätten att helt och hållet blockera sådana kommentarsprofiler som vi bedömer som falska.

Likaså förbehåller vi oss rätten att välja vilka artiklar som kan kommenteras. Kommentarer under webbartiklar kan också bli publicerade i den tryckta tidningen, men besluten om vilka kommentarer som väljs ut till papperstidningen fattas av debattredaktören.

Våra huvudnyheter

Mest läst senaste veckan