NyhetsbildZoom
De ungas röster hörs allt svagare i kommunfullmäktigesalarna. På bilden bekantar sig två män med valaffisher i Helsingfors 2011. Foto: Lehtikuva/Martti Kainulainen

Ungas röster svaga i fullmäktigesalarna

FNB -
Det blir allt svårare att hitta unga kandidater i kommunalvalet. Utbildning och föräldrarnas väljarbeteende har stor effekt om man röstar eller inte.

Trenden med det sjunkande proportionella antalet unga kandidater har pågått under hela 2000-talet och snabbats upp på sistone. I kommunalvalet i april är färre än var tionde kandidat 18–29 år.

Det är sannolikt att antalet unga som kommer in i kommunfullmäktige är ännu färre. I det föregående kommunalvalet låg andelen invalda 18–29-åringar kring sex procent.

Ungdomsforskaren Tomi Kiilakoski säger att han inte är speciellt förvånad över siffrorna. De ungas framgång i kommunalvalet påverkas delvis också av att betydligt färre ungdomar röstar i valet jämfört med riksdagsvalet.

– Kan vi verkligen godkänna att endast en tredjedel av de unga röstar? Det kan tolkas som en sorts kommunaldemokratisk kris, säger Kiilakoski.

Kommunalvalet berör dessutom många frågor som står de unga nära, så som utbildning, idrott, kultur och skatteprocenter. I undersökningen Ungdomsbarometern som gjordes år 2013 ansåg de unga att en kandidatur i kommunalvalet är det fjärde bästa sättet att påverka sin omgivning. Trots detta är det ytterst få som verkligen ställer upp som kandidat.

Enligt Kiilakoski förbättras situationen inte av språket som används för att beskriva det politiska systemet. Diskussionen förs främst på den välbärgade medelklassens och pensionärernas villkor.

Utbildningen påverkar tydligt

Ungdomarna är en splittrad grupp och därför kan diskussionen inte handla om dem som en helhet. Exempelvis röstade fyra av fem högskoleutbildade i åldern 25–34 i det senaste riksdagsvalet.

Bland högskoleutbildade unga vuxna har valdeltagandet till och med ökat sedan riksdagsvalet 1999.

Bland dem som endast avlagt grundskolan röstade endast var tredje 25–34-åring.

– Det är ett otroligt gap. I de äldre åldersgrupperna är skillnaderna inte närapå så stora. Problemen i det politiska deltagandet är en del av en större utveckling mot ökad ojämlikhet, säger akademiforskaren Hanna Wass på Helsingfors universitet.

Föräldrars väljarbeteende påverkar tydligt också på de vuxna. Enligt Wass påverkas 18- och 40-åringar på rätt liknande sätt av sina föräldrars valbeteende då man jämför personer vars båda föräldrar röstade med personer vars båda föräldrar röstskolkade.

– Då handlar det om de grundläggande faktorerna, exempelvis hur man har diskuterat politik hemma, hur man upplever sin roll som medborgare och hur man tolkar den enskilda individens möjligheter att påverka.

Läs också om varför pensionärerna får större inflytande.

Andra läser just nu
Kommentarer

Regler för kommentarer

Kommentarerna är ett forum för att diskutera artikeln och de tankar som artikeln ger upphov till, samt tillföra ny kunskap i ämnet.

Samtliga kommentarer förhandsmodereras. Modereringen sker med jämna mellanrum, förutom mellan 22.30 och 06.30 då ingen moderering och således ingen publicering av kommentarer sker.

Du får inte skriva kommentarer som bryter mot någon lag som tillämpas i Finland: göra dig skyldig till ärekränkning, sprida kränkande uppgifter om andras privatliv, hetsa mot folkgrupp, bryta mot tystnadsplikt m.m. Vi accepterar inte provocerande, nedsättande eller generaliserande omdömen om språk, ras, religion, kön eller sexuell läggning. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg som inte tillför debatten något nytt eller som vi på annat sätt uppfattar som olämpligt.

Alla som kommenterar våra webbartiklar förväntas göra det under sitt eget namn. För att kunna delta i webbdebatten måste du ha ett Facebook-konto. Vi förbehåller oss rätten att helt och hållet blockera sådana kommentarsprofiler som vi bedömer som falska.

Likaså förbehåller vi oss rätten att välja vilka artiklar som kan kommenteras. Kommentarer under webbartiklar kan också bli publicerade i den tryckta tidningen, men besluten om vilka kommentarer som väljs ut till papperstidningen fattas av debattredaktören.

Våra huvudnyheter

Mest läst senaste veckan