Justitieministeriet föreslår att man grundar en ny myndighet, underrättelseombudsmannen, som övervakar lagligheten i civil och militär spaning.
Underrättelseombudsmannen skulle få stora befogenheter och omfattande rätt att få information och hen skulle få rätt att utföra inspektioner i exempelvis underrättelsemyndigheters lokaler och datasystem.
Den självständiga och oberoende ombudsmannen skulle finnas i anslutning till dataombudsmannens kontor.
Justitieministeriets förslag ingår i betänkandena om underrättelselagen som överräcktes till justitie-, inrikes- och försvarsministrarna på onsdagen.
– Underrättelseombudsmannen skulle kunna ingripa i en pågående spaningsoperation om hen upptäcker att verksamheten bryter mot lagen och kunna ge order om att den ska avbrytas och avslutas, sade Tuula Majuri, lagstiftningschef på Justitieministeriet, när hon presenterade betänkandet som hennes arbetsgrupp gjort.
Förhandstillsyn i tingsrätten
Underrättelseombudsmannen skulle inte vara den enda som övervakar. Förhandstillsynen skulle skötas av Helsingfors tingsrätt, som underrättelsemyndigheterna måste söka sina tillstånd av.
Ett parlamentariskt underrättelseutskott i riksdagen skulle i likhet med underrättelseombudsmannen ha stora befogenheter att få information. Utskottet skulle samarbeta nära med underrättelseombudsmannen, som skulle ge en årsrapport och annars också rapportera till utskottet.
– Utskottets uppgift vore att se till att det som lagstiftaren har avsett också förverkligas. Det skulle så att säga vara det sista låset i helheten, säger riksdagsledamot Tapani Tölli (C), som leder den parlamentariska grupp som följer med reformen av underrättelselagen.
Tillräckliga resurser
Riksdagsledamot Jyrki Kasvi (Grön) är insatt i datatekniska frågor och tycker att de befogenheter man föreslår för underrättelseombudsmannen är i rätt riktning. Men han betonar att ombudsmannen också måste anslås tillräckliga resurser. Det räcker inte med en person utan ombudsmannen ska tillräckligt med personal för att kunna övervaka underrättelseverksamheten ordentligt.
– Man får inte spara här, annars försvinner trovärdigheten för systemet, säger Kasvi.
Det parlamentariska underrättelseutskottet bör enligt Kasvi hela tiden bli informerat om vändningarna i underrättelseverksamheten för att det ska kunna utföra sin uppgift.
– Utskottet måste ha fingret på pulsen så det inte bara är en kaffeklubb.
Ska skydda mot allvarliga hot
- Finland ska få en underrättelselagstiftning. Största delen av Europas länder har lagar om underrättelseverksamhet.
- Med den planerade underrättelselagen vill man skydda sig mot allvarliga hot mot Finland, som terrorism och främmande staters spionage.
- Enligt Inrikesministeriet kommer de allvarligaste hoten i?dag nästan uteslutande från utlandet. Hoten har också allt mer förflyttats till datanäten.
- Den planerade lagstiftningen skulle bland annat ge myndigheterna rätt till nätspaning, något de inte har befogenheter till i?dag. Spaningen skulle kunna ske både i Finland och utomlands.
- Skyddspolisen skulle bli mer av en underrättelsemyndighet än den är nu, och dess förundersökningsbefogenheter skulle slopas.
- Arbetsgruppernas lagutkast skickas härnäst ut på remiss. Regeringen vill ta upp förslagen till behandling i riksdagen i höst.