Enligt lagutkastet ska anmälningsplikten gälla extra grova brott som rån, våldtäkt, människohandel, grov misshandel, mord och dråp. Den arbetsgrupp som behandlat frågan om civil underrättelseverksamhet vill inte att skyddspolisen ska få överväga från fall till fall om de anmäler, utan anmälan ska göras direkt.

Specialsakkunniga Heli Heikkola vid Inrikesministeriet säger att den som ringer nödcentralen skulle kunna berätta att den är från Skyddspolisen. Från fall till fall skulle man kunna överväga om man avslöjar att informationen kommit fram i samband med spaning som görs i den nationella säkerhetens namn.

– Om det går att anmäla utan att avslöja att det handlar om spaning så är det förstås att rekommendera. I sista hand måste man ändå ta risken att informationsanskaffningen misslyckas eller avslöjas. Människoliv och hälsa kommer först om brottet ännu kan förhindras, säger Heikkola.

Kan låta bli att anmäla knarkhandel

I sitt betänkande har arbetsgruppen också tagit ställning till situationer där ett brott redan har skett. I en del av de fallen måste Skyddspolisen lämna ut underrättelseinformation till den myndighet som gör förundersökningen, till exempel polisen. Men här är ribban högre än när det gäller brott som fortfarande kan förhindras.

Till exempel småskalig narkotikahandel skulle inte anmälas, medan Skyddspolisen skulle få överväga hur den gör med storskalig narkotikahandel. Extra grova brott måste enligt förslaget anmälas, men Skyddspolisen skulle kunna skjuta upp anmälan med ett år i taget, om det måste hållas hemligt för att skydda den nationella säkerheten eller någons liv och hälsa.

Arbetsgruppen har räknat ut att Skypos spaning skulle uppdaga i medeltal två fall per år där polisen skulle inleda en självständig förundersökning.

– Man har bedömt att när man går mer i riktning mot underrättelseverksamhet så får man information tidigare, så att brotten inte hinner nå förberedelsestadiet eller genomföras, säger Heikkola.