Det offentliga Finland har haft koll på utvecklingen länge – det nämns i en rapport om läkemedelsresistens och medicinpolitik som skrevs år 2000. Sedan dess har problemet gått från en detalj i en facktidskrift till något betydligt större.
– Antibiotikan gjorde först läkarna till frälsare, men nu har resistensproblemen vänt allt upp och ner. Det är ändå frågan om en fullt naturlig process som pågått i miljontals år. Vi människor har varit med bara i ett hundratal år, säger överläkaren Antti Hakanen som var med och skrev rapporten år 2000 och har jobbat med den handlingsplan som nu lanseras.
Onödiga piller?
Den som är sjuk vill förstås bli frisk så snabbt som möjligt, men största möjliga medicinmängd är inte alltid rätt väg.
– Man borde alltid tillsammans med läkaren fundera på om det verkligen behövs en läkemedelskur, säger Hakanen.
Att försöka hålla sig frisk är förstås den bästa förebyggande åtgärden och där är rekommendationerna samma grepp som alltid – hög hygiennivå och vaccineringar.
Antibiotika har aldrig bitit på virusbaserade sjukdomar, så i såna fall borde det inte råda några tvivel hos läkaren. Tills vidare biter antibiotikakurer på de flesta bakteriebaserade sjukdomarna, men då är det viktigt att ta den ordinerade kuren från början till slut.
Då folk reser allt mer betonar överläkare Hakanen vikten av att själv undersöka sjukdomssituationen på resmålet. Det är sällan något som resebyråer eller flygbolag skyltar med.
– Sjukdomar och att förbereda sig för dem passar ganska dåligt ihop med att marknadsföra sol, avkoppling och bra väder, säger Hakanen med ett skratt.
Det nya åtgärdsprogrammet presenterades för både familje- och omsorgsminister Juha Rehula (C) och för jord- och skogsbruksminister Jari Leppä (C) på fredagen. Leppä lovordade rapporten entusiastiskt efter att officiellt ha fått den i sin hand.
– Det är inte många länder i världen som klarar av något dylikt. Nu måste vi klara av att utnyttja våra kunskaper för till exempel livsmedelsindustrins bästa, säger Leppä.
Antibiotikaresistens skördar offer redan nu
- Ungefär 700 000 människor per år dör av sjukdomar som antibiotikan slutat bita på.
- År 2050 väntas antalet vara uppe i 10 miljoner.
- Den dominerande åtgärden just nu är att minska på antibiotikabruket rakt av. Lovande forskning pågår för ökat bruk av antikroppar, bakterieblandningar och fekal transplantation vid sjukdomsbehandlingar.
- Forskning för nya typer av vaccin mot de aktuella sjukdomarna görs också, men där har inga stora framsteg noterats.
- Källor: Nationella handlingsplanen för antibiotikaresistens 2017–2021, brittiska regeringens rapport "Wellcome Trustin Tackling Drug –Resistant Infections Globally".