Det pågår ett omfattande reformarbete inom många samhälls­sektorer. Målsättningen är att spara pengar och samtidigt utnyttja­ de resurser som blir kvar och tillgängliga på ett mera effektivt sätt. Servicenivån, den ska i den mån det är realistiskt och möjligt ­behållas. Den kanske mest omstridda är den reform som ska göra social- och hälsovården mera kostnadseffektiv. Det är ett reformarbete som av allt att döma kommer att fortsätta ännu länge. Utmaningen­ är att hitta en finansierings- och förvaltningsstruktur som ­fungerar till allas belåtenhet. Den reform som genomförts inom utsatt tid är den av försvars­makten. Målsättningen har även i detta fall varit att hitta en kostnads­effektiv struktur som inte äventyrar verksamheten. Förutom att det har sparats har pengar som tidigare använts till fasta­ kostnader styrts om till den operativa verksamheten och till att modernisera och uppdatera materiel. De strukturella åtgärder som vidtagits inom försvaret ska ­spara 115–135 miljoner euro per år. Det är en omfattande förändring. ­Totalt har sex garnisoner, eller enheter, lagts ner. Den sista flagghalningen skedde i Lahtis när Tavastlands regemente, men anor från 1600-talet, lades ner. Personal har sagts upp och många anställda har tvingats byta ­arbetsuppgifter eller arbetsort. Nedläggningen av Flygkrigsskolan i Kauhava innebär en stor förändring för många familjer i Österbotten när arbetsorten blir Tikkakoski i Jyväskylä. Konkret kommer fokuseringen på det operativa att synas i att allt fler reservister kallas till repetitionsövningar. I fjol fick cirka 6 000 reservister en kallelse till att uppdatera sina militära kunskaper och färdigheter. I år ska 18 000 reservister få möjligheten att fortbilda sig. I garnisonerna ska beväringarna ägna mera tid åt att öva i ­terrängen och mera anslag har även reserverats för skjut- och stridsövningar. Fartygsdygnen inom marinen liksom flygtimmarna­ inom flygvapnet ökar avsevärt under 2015 jämfört med i år. Beredskapen återställs till så kallad normal nivå, vilket betyder att armén har samma beredskapsnivå som 2010. Samtidigt som Finland lyckats med sin försvarsmaktsreform verkar till exempel den massiva reform som pågår i Ryssland ha gått i stå. Den ekonomiska krisen slår hårt mot försvaret. Reformerna­ planerades när ekonomin växte med fem procents fart. Den till­växten är borta. Det innebär att upprustningen, de strukturella förändringar och de materialanskaffningar som planerats av det ryska försvaret skjuts på framtiden. Krig är inget för fattiglappar, konstaterade brigadgeneral Pekka Toveri i samband med ett besök i Vasa. Med det ville han s­äga att för att upprätthålla ett trovärdigt försvar och trovärdig b­eredskap krävs pengar. Finland har en liten försvarsbudget på knappt 2,7 miljarder euro. Rysslands försvarsbudget har stigit till närmare 70 miljarder. Skillnaden är att Finland klarar av att hålla hög beredskap med liten budget. Ryggraden är 230 000 reservister. Rysslands agerande har under den senaste tiden förundrat och förvånat. Frågan är om det är ett sätt att dölja att pengarna inte räcker till och att reformarbetet inte framskrider som planerat?