Senast sade Olli Rehn (C) på Advokatdagen att normerna som finns i grundlagen borde gå att tolka enligt de utmaningar som staten står inför. Professor Tuomas Ojanen riktar sig inte bara mot Rehn, utan mot politiker i allmänhet. Han tycker de flitiga hänvisningarna till grundlagen är ett sätt att flytta fokus från den egna oförmågan att fatta beslut. – Grundlagen kan ju inte ha hindrat lagstiftningsarbetet speciellt mycket, då Juha Sipiläs (C) regering inte fått till speciellt många lagförslag, säger Ojanen, som är professor i förvaltningsrätt vid Helsingfors universitet. Han är en av Finlands ledande grundlagsexperter. Markku Jokisipilä som leder en enhet för riksdagsforskning på Åbo universitet, håller med. Rehns uttalanden på fredagen var långt ifrån de första i sitt slag. – Till exempel Kimmo Sasi kom tidigare med ett liknande meddelande. Också han tycker att grundlagen är ett hinder för att stifta lagar som de förändrade situationskraven kräver, sade Jokisipilä.

Domstol ersätter utskott?

Professor Ojanen tror att den flitiga hänvisningen till grundlagen inom fem till tio år kommer att minska grundlagsutskottets trovärdighet. Utskottet består av politiker som lyssnar på experter inför sina utlåtanden. Ojanen tror att grundlagsfrågor kommer att flyttas till någon form av domstol. – Jag har funderat på om det faktiskt vore en så stor synd mot grundlagen och grundlagsutskottet om besluten kom från någon domstolsinstans, säger Ojanen. Båda forskarna betonar att grundlagen finns till för att skapa en viss kontinuitet i lagarna och för att stärka rättsstaten. Ojanen uppger ändå att till exempel nedskärningar inte står i konflikt med grundlagen så länge de inte slår extra hårt mot någon särskild grupp. Ojanen kommer bara två exempel från de senaste åren för hur grundlagen stoppat politiska planer. Social- och hälsovårdsreformen har haft problem, liksom lagförslaget om att den som gömt undan pengar kan ta hem dem till Finland utan att dömas för brott, bara skatten betalas. – Grundlagen förbjuder också favorisering av någon viss grupp människor, säger Ojanen. Både Jokisipilä och Ojanen vill hålla fast vid nuvarande grundlag. – Om man ser på Europas mest dramatiska 1900-talshistorias svåraste situationer så är ett av kännetecknen att man börjat ingripa i grundlagen eller till och med ersätta den på grund av politiska krav. Historiskt sett har det varit en dålig väg att gå, säger Jokisipilä.