– I vårdarbetet märker man ibland att en familj skulle kunna må bra av stöd. Men vi har inga sätt att ta upp det på. Diskussionen kan bli mycket ytlig i brådskan trots att det är bra för familjen att man tar upp vissa frågor. Det saknas ofta en systematik i att mäta familjernas mående, säger barnsjukskötare Heidi Reunanen på Tammerfors universitetssjukhus. Det är lättare att upptäcka fysiskt än mentalt våld mot barn. På sjukhusen finns anvisningar om hur man reagerar om barn har tveksamma skador. – Vi möter också skakade barn i första hjälpen. De skickas direkt till intensiven. I bland misstänker vi sexuellt utnyttjande. Vi har klara samarbetsdirektiv med polisen och socialarbetarna. Barn som blivit psykiskt misshandlade och försummade lägger man inte märke till lika lätt som de som utsatts för yttre våld. Förebygga våldskultur För att förebygga att barn far illa kan man exempelvis ta i bruk ett nytt bedömningsverktyg på rådgivningarna de närmaste åren. Verktyget är ett frågeformulär med 25 frågor som alla familjer som väntar barn ska svara på. Tammerfors universitet testar formuläret i Seinäjokis centralsjukhus och i rådgivningar. Professorn i vårdvetenskaper Eija Paavilainen på Tammerfors universitet betonar att det gäller att hitta riskfamiljerna tidigare än i dag så att de inte hinner skapa en våldskultur. Verktyget är från USA. I Finland testar man dess korta version, för man har konstaterat att den är lika effektiv som den långa. Depressioner bland gravida En tidigare studie om verktygets effekt visade att det lämpar sig väl för att identifiera risker. 380 familjer deltog i studien. I 78 av familjerna fanns en risk för att barnen skulle behandlas illa. Riskfaktorer är bland andra alkoholbruk, föräldrarnas våldsupplevelser som barn och brist på socialt skyddsnät. – En slags överraskning var hur vanligt det är med depression och känslor av ensamhet bland de gravida. Mammorna behöver mer stöd av sina anhöriga och rådgivningen. Sjuksköterskan Reunanens nuvarande jobb som projektchef är att introducera verktyget för testning i det praktiska arbetet. Hon tror att man bör tala mer öppet om problem för att familjerna ska kunna få hjälp i tid. – Ofta märker man på föräldrarna redan i dörren om barnen far illa. De känner vanligen enorm skuld. Jag har ännu inte träffat på en enda känslokall förälder.