Många av de frågor som medborgarna förundrade sig över hade att göra med den växande ojämlikheten, politikernas avstånd till folket, arbetslösheten och marginaliseringen av ungdomar.
Presidenten sade att Finlands styrka är ett enhetligt samhälle. Han anser att illamåendet förstör den här enhetligheten.

Presidenten anser att finländare litar på centrala saker såsom alliansfri säkerhet och hälsovård som är tillgänglig för alla.

– De splittrande faktorerna finns inom ekonomin.

Presidenten anser att populistiska fenomen måste tas på allvar. Ofta berör de inte bara aktuella frågor, som brexit, utan är tecken på ett bredare missnöje. Allvarligt missnöje borde skiljas åt från små reprimander.

Niinistö blev också tillfrågad vad som gör honom själv lycklig. Presidenten sade att för honom betyder lycka det samma som välbefinnande.

– Välbefinnande kommer av att jag på kvällen känner att jag har uppfyllt min plikt. Jag tror att den största källan till lycka för en människa är att han eller hon har uppfyllt det som skäligt går att förvänta sig av honom eller henne. Det ger en känsla av egenvärde och stor tillfredsställelse.

Niinistö blir också lycklig av mänskligt umgänge, diskussioner, av att roa sig samt av sin egen hund.

– Den lilla hunden tittar uppåt och kommunicerar tydligt med blicken att jag förstod nog. Det gör en ganska väl till mods.

Presidenten poängterade ändå att de stora ramarna måste vara i skick för att man ska kunna glädja sig över små saker.

Till slut fick Niinistö välja en önskelåt. Det blev Lasse Mårtensons Jurmo.