– Våga säga ifrån i alla fall, lyder jämställdhetsexperternas råd.

Det är i synnerhet i julfesttider som kvinnor, men också män, som är vana vid att folk beter sig väl, råkar ut för tafsande, sexuella trakasserier eller handlingar som landar i gråzonen. När det är frågan om bekanta eller halvbekanta som man ska träffa ofta i framtiden är det inte alltid självklart hur man ska reagera.

– Det är viktigt att göra något åt det. Det är okej att reagera på vilket sätt som helst. Jag ser det också som en schysst handling, säger Milla Ahola som ger workshoppar i feministiskt självförsvar.

Alltid är personen inte medveten om att beteendet upplevs som störande. Varje individ har egna gränser för vad som är okej. Därför är det bra att visa var ens egna gränser går.

Var konkret

Jämställdhetsexperten Malin Gustavsson talar om en trestegsmodell som handlar om att sätta ord på det som händer, kritisera handlingen och erbjuda en väg ut ur situationen.

– Du kan till exempel säga så här: Nu ser jag att du jättegärna vill kramas, men jag vill inte kramas just nu. Vi kan ju ta avsked så här i stället. Och så klappar du hen på armen, säger Gustavsson.

Eller så här: Du, du tittar bara på mina bröst när vi talar. Jag upplever inte att det är respektfullt. Vill du tala med mig kan du se mig i ögonen. Eller: Men du tog ju mig på brösten! Jag känner mig väldigt obekväm med det. Nu vill jag att du går. 

Gustavssons råd är att tydliggöra den obehagliga handlingen i stället för att gå in på personliga egenskaper. Hon påpekar att det är bra att komma med en lösning, speciellt när det är någon man känner, så att personen inte behöver tappa ansiktet just där och då. Men budskapet är då tydligt att hen gått över en gräns. 

– Om personen ändå blir upprörd kan man ta till steg fyra: Jag märker att du blir jätteledsen, men... och så går man tillbaka till steg ett, säger Gustavsson.

Hjälp också andra

Ser man att någon utsätter någon annan för en handling man upplever skulle gå över ens egna gränser kan man också ingripa.

– Då kan man fråga: Hej, är det okej för dig att han hänger över dig på det där sättet? Då kan den andra svara: Ja, det är inget problem, vi är gamla kompisar. Så kan man säga: Bra, jag ville bara kolla, säger Gustavsson.

Hon ser modellen som användbar också i andra situationer, till exempel vid rasistiska påhopp på spårvagnen.

– På spårvagnen kan man säga: Du, jag tycker inte det där är respektfullt. Jag tycker alla förtjänar att behandlas respektfullt. Eller: Du, jag känner mig inte trygg i den här spårvagnen när folk skriker på det där sättet.

Sök stöd av andra

Milla Ahola ser det som en långvarig process att lära sig sätta sina gränser och hantera situationen. Hon tycker att den konstruktiva trestegsmodellen är bra, men att det också är okej att reagera på vilket sätt som helst.

– En gång på tåget var det några småpojkar som rörde folk med flit och sedan sa ursäkta. För dem var det kanske skoj, men för mig var det en påminnelse om att barn växer upp till personer som inte bryr sig om att kolla om det är okej. Jag sa till dem: Fucking stop it! Det behöver inte alltid bli en diskussion, säger Ahola som är inflyttad från Sverige.

Om man inte vet hur man ska reagera eller inte vågar göra det kan man leta reda på andra som bryr sig om samma sak och tillsammans fundera ut ett sätt som fungerar, säger hon.