De reformer som regeringen kom överens om under sina halvtidsöverläggningar räcker som sådana inte till för att förbättra sysselsättningen eller stoppa skuldsättningen till de nivåer som regeringen är ute efter, säger Danske Banks chefsekonom Pasi Kuoppamäki till FNB.

Kuoppamäki säger att regeringen tog tillfredsställande steg i rätt riktning, men några stora totalreformer presenterades inte. Han tycker att man får en uppfattning om att regeringen hoppas att den snabbare ekonomiska tillväxten ska ta hand om en betydande del av problemen.

– Ekonomisk tillväxt är naturligtvis bra, men av den kan man inte dra slutsatsen att reformer kan lämnas ogjorda. Till exempel problemen i anslutning till åldrandet och vissa andra strukturella problem har vi lätt framför oss om några år igen, säger Kuoppamäki.

Positiva saker är enligt Kuoppamäki att dagisavgifterna sänks och att Tekes och Finlands Akademi får mera pengar.

Men han tycker att det hade behövts större reformer av familjeledigheterna och den sociala tryggheten. Men han tillägger att det trots allt är bra att man börjar utreda en reform av den sociala tryggheten och möjligheterna att bli av med inkomstfällorna.


Små sparåtgärder

Kuoppamäki är tveksam till en del av de sparåtgärder som regeringen beslutade om. Bland annat indexeringen och ändringen av inkomstgränserna för bostadsbidraget sparar mycket lite pengar.

Beslutet att binda bostadsbidraget till levnadskostnadsindexet i stället för till hyresindexet är däremot en "vettig" sparåtgärd som till en viss grad kan stävja hyreshöjningarna.

– Hyrorna har dock länge stigit snabbare än den allmänna inkomstnivån, konsumentpriserna eller byggkostnaderna och bostadspriserna så det ligger annat bakom dem än bostadsbidraget. Till exempel att det byggs för få hyresbostäder, säger Kuoppamäki.

Han tror inte heller att vårdreformen ger så stora besparingar som regeringen räknar med.

– Regeringsprogrammet innehåller enligt min mening en del önsketänkande i denna fråga.