Finländarna blir allt äldre men alla har inte samma förutsättningar att leva ett långt och friskt liv. Specialforskare Tiina Pensola vid Arbetshälsoinstitutet säger att det i dagens läge finns mycket ojämlikhet och orättvisor när det gäller åldrande. - Jämlikhet når man egentligen först när alla faktiskt har möjlighet att åldras, när inte en del av befolkningen dör i förtid, säger hon. Pensola uppskattar att levnadsvanor och inkomstskillnader är de största orsakerna till att vissa lever längre än andra. Den fattigaste femtedelen av befolkningen dör enligt Pensola omkring åtta år tidigare än femtedelen med de högsta inkomsterna, och mellan de mest extrema motpolerna finns ännu större skillnader. Skillnaden i dödlighet mellan de sociala grupperna är lika stor som tidigare trots att dödsorsakerna förändrats. - De ekonomiska orsakerna påverkar på många olika sätt. När man exempelvis blir sjuk så är sannolik­heten att tillfriskna större ju tidigare man får vård. Om man har mer pengar kan man söka sig till privatvård och får snabbare behandling. Det gäller även annan vård som företags­hälsovård som kan användas i preventivt syfte. Hon påpekar också att det är l­ättare att få hjälp och vård om man talar samma språk som besluts­fattarna. - Utbildningen inverkar jätte­mycket. En högt utbildad människa har lättare för att förstå de instruktioner som läkare ger och kan därför följa dem bättre. Vissa grupper löper större risk att råka ut för olyckor och jobbar med fysiskt tyngre jobb. Pensola säger att många låginkomsttagare också oftare tar onödiga risker när det gäller levnadsvanor och val. - Men vi måste komma ihåg att alla inte nödvändigtvis har möjlighet att göra de val som skulle vara bäst ur hälsoperspektiv. Också där påverkar inkomsterna, vilken mat man har råd att köpa och hur m­ycket stress man upplever. Av Statistikcentralens uppgifter framgår att det finns stora skillnader i livslängd mellan olika regioner. I Malax har varannan person som dött under de tio senaste åren varit 85 e­ller äldre. I exempelvis Kyrkslätt och Vanda ligger medianåldern där­emot vid 73. När man jämför den förväntade livslängden ser man att det också finns stora skillnader gällande kön och landskap. Den förväntade livslängden för nyfödda är längst för flickor från Österbotten, över 84 år, och kortast för pojkar från Kajana­land som väntas bli omkring 75 år gamla. Det så kallade sociala kapitalet har ofta lyfts fram som en viktig orsak till att finlandssvenska österbottningar lever längre än sina finska grannar. Också Pensola menar att sociokulturella orsaker har en betydelse. - Men om rökning kan påverka livslängden på årsnivå så kan exempelvis den sociala sammanhållningen påverka med kanske högst några månader. - Men visst, om man är på bättre humör orkar man ta hand om sig själv bättre. Det kanske också leder till att man lättare hjälper sina vänner eller sina grannar. - Allt som leder till att man håller sig i gång, träffar människor och går ut förbättrar den kognitiva aktivi­teten. Det behöver inte vara körsång eller att spela violin utan man kan lik­a bra gå på hockeymatch eller bio. Andra orsaker som förklarar regionala skillnader är bland annat syssel­sättning och alkoholkonsumtion. - I områden med exempelvis fler laestadianer dricker man mindre alkoho­l än i byarna i Norra Karelen, konstaterar Pensola. Hon säger att det vore otroligt viktigt att minska skillnaderna mellan de olika grupperna eftersom hela samhället skulle gynnas ekonomiskt av det. Att alla skulle ha tillgång till lika bra hälso- och sjukvård är ett viktigt steg till att öka jämlikheten. - Men det är inte ensamt tillräckligt eftersom skillnaderna oftast b­eror på strukturella faktorer. Viktigare är det att lösa de bakomliggande problemen.