Råoljepriset har sedan juni fallit brant, från 115 dollar per fat till nära 60 dollar. Ifall priset stabiliserar sig på den här nivån minskar­ världens energiräkning med tusen miljarder euro på årsnivå. En summa­ som motsvarar exempelvis hela Spaniens ekonomi. Det låga oljepriset innebär att världsekonomin kan få ett uppsving motsvarande en procent av bruttonationalprodukten. Billigare­ bensin och lägre uppvärmningskostnader ger hus­hållen möjlig­het att köpa andra varor. Företag får lägre transport­kostnader och oljebaserade varor blir billigare att tillverka, exempel­vis. Orsakerna till att oljepriset sjunker är flera. Efterfrågan har länge varit svag på grund av den vacklande ekonomin framför allt i Europa, men också i tillväxtländerna. Samtidigt har det globala utbudet av olja ökat och produktionsstoppen blivit färre. Inbördeskrigen till trots håller länderna i Mellan­östern i gång sin produktion, Saudiarabien vill bevara sin marknadsandel och säger nej till att Opec sänker utbudet. Framför allt har skifferoljan på kort tid kraftigt ökat USA:s ­produktionskapacitet. Låt vara att de låga priserna också sätter press på skifferoljan, eftersom den är dyr att ta upp. Och det finns fler länder än USA som kan börja borra. Om oljerean har positiva följder för konsumenter, slår utvecklingen särskilt hårt mot de länder som bygger sin ekonomi på ­intäkter från oljeförsäljningen. Detta gäller speciellt Ryssland, ­eftersom i stort sett hälften av ryska statens inkomster kommer från skatter på produktionen och exporten av gas och olja. För att Ryssland nästa år ska få plus och minus att gå ihop borde oljepriset vara 95 dollar per fat och inte runt 60 dollar som nu är fallet. Dessutom förutspås priset på råolja sjunka ytterligare inom en snar framtid. Därför rasar nu rubeln i värde trots att styrräntan chockhöjdes till 17 procent, och trots att den ryska centralbanken satsat miljarder och åter miljarder i stödköp för att stöda rubeln, fortsätter den att falla. Lägger sig oljepriset på nuvarande nivå innebär det att den ryska ekonomin nästa år krymper med 4,5 procent, vilket är orsaken till att den ryska regeringen tänker kapa tio procent av statsbudgeten nästa år. USA har slagit till mot Rysslands ömma punkt. Jorma Ollila, styrelseordförande för oljebolaget Shell, ­anser att situationen i Ryssland utgör ett allvarligt hot mot världs­ekonomin (HS 10.12). På grund av USA:s ekonomiska sanktioner får utländska bolag inte exportera teknik som berör utvecklandet av gas- och oljeproduktionen. Det leder till att nya investeringar ­inte kan göras eller nya borrningar inledas. Ollila oroar sig därför över att man i Finland inte insett allvaret i de sanktioner som har införts mot Ryssland. Och då talar vi inte enbart om den bilaterala handeln. En faktor i Sovjetunionens sammanbrott var oljeprisraset på 1980-talet. Omvänt stärkte Vladimir Putin sin makt när priset tredubblades. Nu är vi där igen. Oljepriset rasar och ryssarnas köpkraft har kraftigt försämrats. Det i sin tur leder till ett missnöje bland de ­ryska medborgarna som riktar ilskan mot väst. Samtidigt som man förtränger att interventionen av Krim ligger bakom sanktions­politiken ger man Putin fria händer. Men också Putin är pressad. En Putin som har att välja mellan att vinna eller försvinna. Förutom ett allvarligt hot mot världsekonomin har vi därför ett säkerhetspolitiskt läge som blir allt mer spänt.