Kan man ens påstå att Lionel Messi hade en misslyckad fjolårssäsong? Enligt många är den frågan befogad. Såklart. VM-tvåa, ligatvåa, cupfinalist, Champions League-kvartsfinalist. 41 mål i Barcelonatröjan, utsedd till VM-slutspelets bäste spelare i somras. Fina, tunga meriter som visats i Sportspegelns internationella fotbollssvep hela året. Men inga titlar. Det är där vi trots allt landar. Lionel Messi har lagt upp ribban själv. Då måste han hoppa över den också. Vi kan – så här i VM-tider – konstatera att Messi inte hade optimalt glid under skidorna. Han vallade inte bort sig fullständigt, men han, Barcelona och argentinska landslaget hade på sin höjd skapligt material. Då blir det inga fullträffar. Så rå är idrotten. Efter VM-finalen i Rio konstaterade Messi med en tår i ögat att det här var hans stora chans att ta hem ett VM-guld. 2018, under VM i Ryssland, ligger Messi på andra sidan trettiostrecket – och troligen på andra sidan sin topp som fotbollsspelare. Det är här, nu och maximalt ett par säsonger till som trollmagikern från Rosario kommer att flyta fram på sitt speciella sätt. Samma sak gäller Cristiano Ronaldo. Karriärkurvorna sammanstrålar. Messi och Ronaldo: De två största i världens största sport sedan hyperkapitalismen slog till med full kraft. I vår – i Spanien och i Champions League – fortsätter deras interna kamp. För en dryg månad sedan delade Fifa ut priset till världens bäste fotbollsspelare. Ronaldo klev upp på scenen, log och vrålade ut ett ”Si”. I publiken satt omröstningens tvåa Messi. Det såg ut som han käkat citroner i timmar. Sedan dess har de två superstjärnorna gått skilda vägar. Ronaldo har sett lite hängig ut, dragit på sig en avstängning och firat sin trettioårsdag. Samtidigt har Messi prickat in elva mål på sju liga­matcher och tokspelat sig närmare Ronaldo och Real Madrid. – Vi har hittat ett helt annat flyt. Vi har fått självförtroende. Vi är riktigt bra, säger Messi till spansk press. Då den spanska ligasäsongen tog fart igen efter nyår gungade marken i Barcelona. Messi var i luven på tränaren Luis Enrique och klubben var i kaostillstånd. En dryg månad senare är läget ett annat. Före 1–0-förlusten i lördags mot Malaga (en plump i protokollet?) hade Barca radat upp segrar. Supertrion Messi–Neymar–Suarez har hittat kemin. Messi har hittat konceptet. – Mitt fjolår var en stor besvikelse. Jag hade problem både på och utanför plan. Det har varit en utmaning att försöka bli den spelare jag har varit tidigare säsonger, säger Messi. Hur starkt är då Barcelona? Vägen till den nivå laget spelade på för ett par säsonger sedan är lång. Jag är tveksam till att den här truppen någonsin hittar fram. I kväll kommer ett nytt vägskäl på resan. På Eastlands stormvarnade Manchester City i helgen. 5–0 mot ett yrt Newcastle var en fingervisning. I kväll bjuder Etihad på Champions League, och framför allt på ett kvartsfinalhungrigt City. Klubben har aldrig nått längre än åttondelsfinalen. I fjol släckte Barcelona lyset. I år tror jag att vi får se en repris. Mot Newcastle var Yaya Touré tillbaka i City. I kväll är ivorianen avstängd. Mittfältaren är Citys hjärta och hjärna. Manuel Pellegrini saknar sin viktigaste bricka i pusslet. Enrique har i sin tur sin viktigaste pjäs i spel. En formtoppad sådan dessutom. Messi är tillbaka.