Partierna ställer visserligen upp sina valkandidater men efter det behöver de inte ansvara för i vilken ordning och hurudana kandidater som blir invalda i riksdagen. När det uppstår problem är det lätt att stöda sig på argument om att en folkvald representant uttrycker sina egna åsikter som inte nödvändigtvis är helt i linje med partiet. Om Finland skulle övergå till listval, som finns i många andra Europeiska länder, skulle man kunna tvinga partierna att ta större ansvar för representanternas handlingar. I ett listval rangordnar partiet på förhand kandidaterna i den ordningen de vill ha dem på vallistan. I valet röstar medborgarna på det parti de stöder och genom vallistan väljs kandidaterna i den ordningen partiet har ställt upp dem. Man behöver inte helt överge kandidaternas personliga röster: i exempelvis Sverige kan man komma in i parlamentet med personröster om kandidaten får mer än fem procent av partiets röster i valkretsen. Det är frivilligt att ge personröster. Genom listval skulle partierna ha ett klart större ansvar än nu över vem de väljer som valkandidater. Partiprogrammet skulle vara en tydlig utgångspunkt för kampanjer och valdebatter. Det skulle löna sig att välja kandidater som verkligen står bakom partiets linje. Ansvaret över vem som blir invald skulle inte längre kunna skyfflas över på väljarna. Faran med listval anses vara att makten och valet av personer koncentreras hos partieliten. Å andra sidan är det från en demokratisk synvinkel absurt att det i nuläget kan dyka upp kandidater och röstmagneter vars ställning till partiledningen linje är oklar. Sannfinländarnas ledare Timo Soini är en mästare på att överföra ansvar: han smutsar inte ner sina händer med problem som orsakas av riksdagsledamöter utan flyttar över bördan på riksdagsgruppens ordförande Sampo Terho.