Om enighet i frågan inte kan nås, kan större nedskärningar än de som nu finns nedskrivna i regeringsprogrammet bli aktuella. – Om ekonomisk tillväxt inte kan nås, kommer den offentliga ekonomin att stå inför mycket större besparningar, sade Sipilä. Han kommenterade ärendet till FNB i Kajana på lördagen. Enligt Sipilä framskrider bildandet av ett samhällsfördrag enligt tidtabellen. Regeringens förslag färdigställdes i torsdags och för arbetsmarknadsorganisationerna presenteras det på måndag. Sedan inleds gemensamma förhandlingar som har som mål att parterna binder sig vid avtalet senast den 21 augusti. – Hela processen tar cirka ett och ett halvt år. Tanken är att samhällsfördragets resultat kan utvärderas i mars 2017. Sipilä medger att parterna har haft skilda syner på åtgärderna som ska resultera i det "skutt i konkurrenskraften", som regeringen eftersträvar. – Skuttet kan förverkligas på många olika sätt. Som exempel har vi lyft fram att förlänga arbetstiden med 15–20 minuter i dagen. Sipilä säger att en förlängning av arbetsdagen är ett bättre alternativ än att fördela arbetet till fler genom att förkorta den dagliga arbetstiden. – Om arbetsmängden hålls konstant, kan den fördelas jämnare, men då överger vi målsättningen för ekonomisk tillväxt. Om vi däremot tror att det finns efterfrågan på finländskt arbete, kan arbetsmängden öka och Finlands konkurrenskraft förbättras. Omställningsskyddet är Sipiläs handräckning till arbetstagarna. – I uppsägningssituationer kunde man ålägga arbetsgivaren att stöda utbildning till ett nytt yrke. Regeringen har inlett sin period med stora frågor. Förutom samhällsfördraget lyfter Sipilä fram situationen i Grekland och Fennovoima. Statsministern säger att regeringen kommer att svetsas samman när den försöker lösa de här frågorna. – Jag har sagt till regeringspartnerna att det är den bästa möjliga starten.