"What goes up must come down." Det som stiger uppåt måste komma ner igen. Uttrycket tillskrivs engelsmannen Isaac Newton (1642-1727), far till lagen om gravitation.Kina har haft hisnande tillväxtsiffror – mellan tio och tolv procent av BNP – under en lång räcka av år. "Alla" säger sig ha vetat att någon sorts kris måste komma, frågan har bara gällt när. Men man kan också ställa frågan om måndagens kraftiga kursnedgång i Kina, följd av stora ras på alla världens börser, verkligen är den stora kinesiska krisen. En av Internationella valutafonden IMF:s höjdare, Carlo Carlotti, kallar i stället det som nu sker "en nödvändig justering i världens näst största ekonomi." Det är för tidigt att tala om kris, säger han. I den riktningen pekar också bedömningen att den kinesiska ekonomin fortsättningsvis förväntas växa med mellan sex och sju procent. Valutafonden har i dagarna publicerat en rapport om Kinas ekonomi. Enligt den är jättelandet nu på väg mot en icke dopad tillväxt, det vill säga normalare tillväxtsiffror. Prognosen är att nivån stabiliserar sig inom fem år. IMF har som ambition att den kinesiska valutan, yuanen, småningom ska ingå i fondens valutareserv tillsammans med euron, pundet, dollarn och japanernas yen. Det förutsätter att yuanen släpps fri. Kinas ledare har länge försökt "släpp å haald på sama gaang", ett gammalt österbottniskt råd till den som ska lära sig köra med häst. Det har främst gällt ekonomin, i mycket mindre utsträckning politiken.Golvet för inlåningsräntor togs bort 2013, liksom taket för utlåningsräntor. En pinfärsk förändring är att det blivit tillåtet för pensionsfonder administrerade av lokala myndigheter att placera i aktier (Dagens Industri 24.8). Men kontrollen över vad som sker inom ekonomin kompliceras av en notoriskt opålitlig statistik, något Yles Kinamedarbetare Björn Ådahl belyste i gårdagens sändningar. Eftersom kinesiska politikers och tjänstemäns möjligheter att avancera uppåt i hierarkin avgörs av de siffror lokala myndigheter kan servera tenderar det att finnas luft i siffrorna. Statistik är ett oerhört viktigt instrument både för ekonomiska och politiska beslutsfattare. Beslut fattade på basis av falska siffror blir av nödtvång felaktiga beslut. Vad betyder börsraset för Finland? En företrädare för Vasas energikluster – Dag Sandås på The Switch – säger på annan plats i dagens tidning att han inte är orolig, främst för att det som The Switch säljer på den kinesiska marknaden också tillverkas i Kina. Det är snarare länder som Norge och Ryssland som har skäl att oroa sig för den turbulens på finansmarknaden som svarta måndagen (ett uttryck myntat av Kinas statliga nyhetsbyrå) utlöste. Detta eftersom bådadera är råvaruexportörer och krisen pressar ner priset på råvaror – ytterligare. Oslobörsen, stinn av olja, gick ner med sex procent i måndags. Fortsätter raset kommer det att kännas av inom företag inom energi och shipping. I långa loppet kan det eventuellt påverka Norges behov av arbetskraft från andra nordiska länder. I Ryssland, som redan en tid känt av det låga oljepriset, kan en accelererad nergång få politiska följder. Eller så inte, eftersom propagandan går ut på att nationell stolthet är viktigare än bröd.