Vi gör det alla då och då – skjuter upp något tråkigt eller obehagligt och ägnar oss i stället åt sociala medier eller tar en fika. För en del blir det ett problembeteende som de behöver hjälp att bryta. Det finns till och med ett vetenskapligt ord för det –prokrastinering. Aldrig ledig Psykologen Anna Broman Norrby på Akademihälsan vid Göteborgs universitet möter problemet ofta och hjälper studenter genom kognitiv beteendeterapi. – Det paradoxala är att många som ägnar sig åt uppskjutande, de har aldrig ledig på riktigt. De är ständigt upptagna av tanken på vad de borde göra. Även när de tittar på en hel säsong av "Grey's anatomy" eller spelar dataspel så tänker de: Du borde skriva uppsats, du borde skriva uppsats, säger Anna Broman Norrby. – En del som skjuter upp mycket kan faktiskt bli alldeles slutkörda av bara det faktum att de försöker distrahera bort sig från det de borde göra. Det tar otroligt mycket kraft, tillägger hon. Påverkar hälsan Vad är det som får oss att skjuta upp saker som vi vet att vi ändå måste göra förr eller senare. Anna Broman Norrby kallar det en flyktimpuls, som vaskats fram av evolutionen. – Det finns inbyggt i vår genetik. När något känns jobbigt försöker vi undvika det. Flyktimpulsen slår till när vi ställs inför obehag, kanske rädsla för att misslyckas eller inte hinna med. Att ofta skjuta upp arbetsuppgifter kan få konsekvenser på sikt. Det dåliga samvetet leder till självkritik och kanske kritik från omgivningen. Ångest och oro kan bli följden. Problembeteendet har ökat, enligt Anna Broman Norrby, och hon ser två förklaringar. Dels att många i dag arbetar mer självständigt i långa projekt, dels att utbudet av distraktioner är så enormt. – Det är så lätt att prokrastinera sig när Facebook bara ligger ett klick bort på datorn.