– Det handlar om en attack som gjordes med sprängämnen. Det är svårt att skaffa sådana, för när man köper sprängämnen blir man kvar i olika myndighetsregister, som myndigheterna kontrollerar noggrant i ett land som Storbritannien där hotnivån är hög, säger Paronen.

Om man har tillverkat bomben själv, är det inte frågan om amatörverksamhet.

– Att tillverka ett sådant sprängämne kräver betydande yrkeskunskap och engagemang för frågan. Om det handlar om en ensam gärningsman har han samlat till sig kunskap under en lång period eller med stor hängivelse eller så har han fått sprängämnet av någon annan. Det är också möjligt att man skaffat något effektivt och stabilt ämne på olaglig väg, säger Paronen.

Blind terrorism

Paronen säger att jihadistisk terrorism i stor utsträckning varit blind terrorism, det vill säga att man inte väljer ut sina offer. Enligt Paronen är det tydligt att man ville chocka maximalt genom att attackera ett evenemang med många besökare, bland dem många barn och unga.

För Storbritanniens underrättelsetjänster var attacken ett bakslag.

– Sättet på vilket attacken utfördes och metoden pekar på att man kanske kunde ha fått reda på attackplanerna, om man ställt rätta frågor och använt de metoder som finns tillgängliga på bästa sätt, säger Paronen.

Vilken är gärningsmannens relation till IS?

Extremiströrelsen IS har redan tagit på sig skulden för attacken i Manchester. Paronen säger att det är betydelsefullt. Han säger att nästa steg blir att utreda gärningsmannens relation till IS: har gärningsmannen till exempel svurit trohet till IS ledare på någon av rörelsens kommunikationskanaler och meddelat att hen planerar en attack?

Ett annat alternativ är att någon i gärningsmannens närmaste krets är IS-medlem och meddelade om attacken. IS kan även ha gett order om en attack ovetande om att det finns en aktiv terrorcell i Manchester.

– De här tre alternativen skiljer sig i praktiken något från varandra. Men de visar alla att IS medvetet involverat sig i en den här attacken genom att erkänna sig som den mest betydande bakgrundsaktören. Oavsett om det är fråga om en ideologisk koppling eller i andra ändan av skalan ett direkt befälsförhållande.