Det är två av slutsatserna i en unik studie om svenska terrorresenärer.
Studien är gjord av den svenska Försvarshögskolan, som har fått tillgång till uppgifter från Säpo om 267 av de omkring 300 personer som mellan 2012 och 2016 har rest till Irak och Syrien för att ansluta sig till terrorgrupper.
Bland dem är 45 personer 19 år eller yngre, varav 18 är minderåriga.
Det rör sig om personer som rest ned av egen vilja – de barn som tagits med av familjer, och som fötts på plats, är inte inräknade i statistiken.
– De här barnen får vara med om svåra erfarenheter, de kan användas i propagandasyfte vid avrättningar, för spionage, minhantering. De far ganska illa. När de nu återvänder står vi inför en enorm utmaning att möta deras behov, säger Henrik Häggström, senior analytiker vid svenska Försvarshögskolan, som länge studerat barn i krig.
Antalet sjönk
De flesta, 98 personer, reste under 2013. Därefter faller antalet år för år. I fjol noterades enbart fem personer.
En klar majoritet har innan de rest från Sverige bott i så kallade socialt utsatta områden där den socioekonomiska nivån är särskilt låg och brottsligheten hög.
– Det visar att det är en delförklaring att de här individerna har dåliga socioekonomiska förutsättningar, dåliga framtidsutsikter och ofta en multikriminell bakgrund, säger Magnus Ranstorp, terrorforskare vid svenska Försvarshögskolan och en av rapportförfattarna.
En majoritet av terrorresenärerna, omkring 80 procent, kommer från fyra av Sveriges 21 län: Västra Götaland, Stockholm, Skåne och Örebro.
Forskarna tror att anledningen till att vissa områden är överrepresenterade är att det där funnits en särskilt stark ideologisk grogrund.
– Det handlar om en kombination av radikala miljöer, rekryterare, predikanter som för ut det här budskapet, finansiärer, organisationer och kompisgäng som drar med sig individer, säger Ranstorp.
Tre fjärdedelar män
De allra flesta av de 267 har rest för att ansluta sig till Islamiska staten (IS). Enligt studien kan 80 procent av resenärerna kopplas till terrorgruppen. Resten har framför allt knutits till Jabhat al-Nusra.
Fram till i september förra året har 106 personer återvänt, medan 112 fortfarande beräknas vara kvar i Syrien eller Irak. Totalt tros 49 ha dött i strid.
Även om män dominerar är en fjärdedel av de 267 som undersökts kvinnor.
– Det är en ganska hög andel kvinnor som rest, jämfört med andra länder. Snittet ligger på 19 procent internationellt, och i södra Europa 10 procent, säger Ranstorp.
Fakta: Studiens slutsatser
- Av de 267 personer som studien analyserar reste 36 av dem för första gången till Syrien eller Irak under 2012. Under 2013 reste 98 personer, under 2014 reste 78, under 2015 reste 36 och under 2016 reste 5.
- 76 procent av de 267 som analyserats är män.
- Medelåldern är 26 år, båda bland männen och kvinnorna.
- 18 procent är 19 år eller yngre.
- 60 procent är mellan 20 och 29 år.
- Omkring en tredjedel har bott i Västra Götaland, en fjärdedel i Stockholms län, en tiondel i Örebro län och en tiondel i Skåne län.
- Över 70 procent har varit bosatta i ett socialt utsatt område.
- Den genomsnittliga tiden som de stannat i konfliktområdena är 16 månader.
- Källa: Svenska Försvarshögskolan