Nu vill organisationen se krafttag från regeringen.

I den nya rapporten konstaterar Bris att den psykiska ohälsan är utbredd – både bland ensamkommande och bland barn som kommit med familj.

Bland annat pekar man på en ny studie som gjorts i primärvården i Uppsala, där 76 procent av de ensamkommande barnen mellan 9-18 år testades positivt för posttraumatiskt stressyndrom (PTSD).

– De här barnen har varit med om traumatiska händelser, både innan, under och efter flykten. Man kan ha tappat bort familjemedlemmar, utsatts för sexuellt våld eller befunnit sig mitt i kriget. Vi ser att det leder till självmordförsök, ångest, och depressioner, säger Magnus Jägerskog, generalsekreterare på Bris.

Ojämlik psykiatri

Enligt rapporten är tillgången till vård inom barn- och ungdomspsykiatrin i Sverige knapp, men också ojämlik. Mindre än hälften av landstingen lever upp till den förstärkta vårdgarantin, som ger ungdomar med psykisk ohälsa rätt till ett första besök inom 30 dagar.

I rapporten riktas också kritik mot det sätt som ungdomarna flyttas mellan olika kommuner.

– Många kommuner utlokaliserade till en början barnen för att sedan ta hem dem när kommunens egna boenden stod tomma. Det här leder till att barnen rycks upp ur sina sociala sammanhang. Man tänker för mycket på ekonomin i kommunerna, säger Magnus Jägerskog.

Barn- och äldreminister Åsa Regnér beskriver situationen som allvarlig. Dock påpekar hon att regeringen genomfört flera stora satsningar kring frågorna i kommande budget.

Satsningar i budget

Under 2018 satsar Sverige 500 miljoner kronor motsvarande närmare 52,5 miljoner euro på psykiatrin i stort, med ytterligare 100 miljoner vikt för barn- och ungdomspsykiatrin. Även den sociala barn- och ungdomsvården får ett påslag med 250 miljoner.

– Alla ska ha samma rättigheter var man än bor. Barn- och ungdomspsykiatrin måste kunna erbjuda en likvärdig vård, och det är upp till landstingen att se till att man har det. Jag hoppas att de här pengarna kan hjälpa till, säger hon.

Enligt rapporten har även regeringens tillfälliga ändringar i utlänningslagen en negativ påverkan på flyktingbarnens psykiska hälsa. Förändringarna har inneburit tillfälliga uppehållstillstånd och begränsad rätt till anhöriginvandring, vilket skapar ovisshet.

– Jag stödjer den tillfälliga lagstiftningen eftersom jag anser att trycket blev för stort. Nu är det också flera organisationer som har framfört att det här påverkar barnen negativt. Och det är något vi tar till oss. Men vi har inte fri invandring i Sverige, säger Åsa Regnér.

Studien visar även att barn som kommer med sin familj har svårare att få kontakt med vården jämfört med ensamkommande.

– Den ensamkommande har den fördelen att de har en god man eller personer som förstår hur samhället fungerar runt omkring sig. Barn som flytt med sin familj blir inte synliga på samma sätt. Det är något vi hör från socialsekreterare, som de uttrycker en stor oro kring, säger Magnus Jägerskog.

Fakta: Posttraumatiskt stressyndrom

Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) kan uppkomma efter att ha bevittnat eller konfronterats med död eller dödshot, kroppslig skada eller hot om kroppslig skada, som tortyr misshandel eller våldtäkt.

Sjukdomen karakteriseras av tre symtomgrupper som består av ett ständigt och plågsamt återupplevande av händelsen, som mardrömmar; ett ständigt undvikande av tankar, känslor eller aktiviteter som har med händelsen att göra; samt psykisk överspändhet till exempel i form av sömn- eller koncentrationssvårigheter. (FNB–TT)

Källa: Nationalencyklopedin