Rektor Fredrik Sundell i Gerby skola är bekymrad över nya sparkrav som hotar skolorna när stadens utgifter skärs ner. Han befarar att sparkraven drabbar timresurserna den här gången. Skolgångsbiträden och morgon- och eftermiddagsvården ligger redan på minsta möjliga nivå och undervisningsmaterialet likaså. Timresursen har varit skolans e­nda guldkant men inte länge till. – Det blir större grupper i språk­undervisning och slöjd. Och elever som behöver extra stöd får mindre hjälp, säger han. Sundell förstår att alla måste bidra, men befarar att det på lång sikt slår tillbaka på barn och unga. – Det är riskabelt. Det mest oroväckande är att de barn som behöver extra stöd faller igenom. Vi kan inte ge specialundervisning åt alla som behöver, säger han. En klass i Gerby skola har 20–26 elever. På finsklektionerna delas en klass i två grupper och det uppskattar eleverna. Hanna Byggnadsbacka, Angelica Björkgren och Alina Ivars, elever i årskurs sex, trivs i små grupper. Dera­s klasskompis Benjamin Ekman har inte så stor skillnad. – Lärarna hinner inte hjälpa oss lik­a bra när vi är många, säger Byggnadsbacka. – Man vågar prata mera i en liten grupp, säger Ivars. Sundell påpekar att det är svårt med individualiserad undervisning med många individer på olika n­ivåer i en klass. – Vi kan förlora två lärare och då är vi tillbaka på 1990-talets resursnivå, säger Sundell. Fredrik Sundell ser också ett annat praktiskt problem: det blir för trångt i slöjdsalen. Det ryms inte fler än 16 elever i den. Birgitta Höglund, skoldirektör för de svenska skolorna, ser ingen risk för att någon av de sex svensk­språkiga grundskolorna läggs ner nästa år. – Det finns ingen fastighet där alla 1 140 elever ryms. Dessutom är skolorna jämnt fördelade i staden. Däremot ser det dystrare ut för någon av de små finskspråkiga skolorna, säger Höglund. Den finska skolan i Vapenbrödrabyn har endast 37 elever. Höglund tror inte att några lärartjänster dras in, men de timanställda blir färre. I stadsdirektör Tomas Häyrys budgetförslag (stadens blir det när fullmäktige har sagt sitt) kommer skolor med årskurserna 1–9 på sikt att ha 600–700 elever. Enligt den modellen kommer det att finnas två svenskspråkiga grundskolor i Vasa på sikt. Tomas Häyry säger att det kan innebära att små skolor stängs och/eller slås ihop till större enheter reda­n nästa år. Om sitt och ekonomikansliets budgetförslag säger han: – All vishet finns ingalunda i styrelsegården. Det här förslaget är en model­l för att minska utgifterna. I förvaltningarna och i nämnderna finns säkert fler och bättre idéer.