Undervisnings- och kulturministeriet kräver att universiteten ska slopa de dyra och tidskrävande urvalsproven. Genom reformen får studentbetyget större vikt i urvalsprocessen.

– Inträdesproven behövs för att kunna särskilja de som är motiverade, har intresse och lämpar sig bäst för de utvalda studierna - enbart studentbetygen ger inte en realistisk bild av den sökande som helhet. Studentbetyget intygar inte att den sökande lämpar sig för akademiska studier och urvalsprovslitteraturen ger ofta ett första smakprov på den akademiska genren och huruvida den passar personen. Syftet med reformen är att kringgå avgiftsbelagda preppkurser, men i stället riskerar man att hela gymnasietiden förvandlas till treårig preppkurs med ökade prestationskrav, säger Liberala Studerandes ordförande Alexandra Saarinen.


Svensk Ungdoms ordförande Christoffer Ingo är också bekymrad över reformen.

– Regeringens mål att minska på mellanåren och snabbt slussa studeranden genom tredje stadiet är riskabelt och ogenomtänkt. Unga oberoende yrkesskole- eller gymnasiebakgrund kan inte förväntas veta vad de vill studera i vuxen ålder redan då de i högstadiet ska söka sig till en andra stadiets utbildning.

Enligt Ingo erbjuder mellanåret en viktig möjlighet.

– Mellanår är ofta just vad en ung behöver för att utforska vad just hen vill utbilda sig till. Också personen som i gymnasiet eller yrkesskolan slarvade med läxläsningen måste i fortsättningen ges möjlighet att via ett inträdesprov visa sin lämplighet till en universitetsutbildning, den möjligheten försöker nu undervisnings- och kulturminister Sanni Grahn-Laasonen förgöra. Det är oerhört tragiskt.