Inte mer än 500 meter utanför Heli Nevalas arbetsrumsfönster snurrar rotorbladen på ett par vindkraftverk. Nevala är produktionschef för Pohjolan Voimas oljekraftverk och kolkraftverk på Björnön i Kristine­stad. Helheten kommer att stympas nästa år. Men rotorbladen fortsätter snurra. – När det blåser, säger Nevala diplomatiskt. När det gäller Nevalas två kraftverk på Björnön hjälper ingen vind i världen. Det är fullt tänkbart att den enorma koloss till oljeturbin som ligger nedmonterad i golvet i den stora hallen aldrig mera startas. Där har den stått sedan 1973. Det kraftverket tas helt ur produktion nästa år, precis som det på Vasklot i Vasa. Ingen på Pohjolan Voima är överraskad över beslutet. Senast oljekraftverket startades för att producera el var under den smällkalla vintern 2003–2004. Sedan dess har kraftverket bara provkörts en gång per år. Nedläggningen kommer inte att påverka personalen på cirka 70 fast anställda. Men bara ett stenkast från oljepannan ligger kolkraftverket – som nu också har en bila hängande över sig. Enligt Pohjolan Voimas ledning är det möjligt att koncernens resterande två kolkraftverk (det andra finns i Björneborg) läggs ner inom kort. Orsaken är olönsamhet. Hur det går blir klart 2015. Sammanlagt har Pohjolan Voimas två kolkraftverk en kapacitet på 500 megawatt. Det är en tredjedel av kapaciteten i Olkiluoto kärnkraftverk. – Hur ska elektriciteten räcka i vårt land fram till 2020 Det oroar mig. Och om vi tvingas lägga ner så vet jag inte vem som ska täcka upp, säger Nevala. När kraftverken i Vasa låg nere för driftunderhåll några veckor i somras så stod Björnöns kolkraftverk för den el som användes i Vasa stad. Inom branschen pratar man gärna om 2020. Det är ungefär då det är tänkt att Olkiluoto 3 ska sparka i gång. En bit efter kommer Fenno­voimas planerade kärnkraftverk. Men fram till dess är det någon som ska stå för den elproduktion som de nya energiformerna i nuläget inte når upp till. – Vem, frågar jag mig. Vi kan inte lita på utlandet i all evighet. Om vi har en kall vinter kan vi vara säkra på att Sverige och Ryssland också har det, säger Nevala. Nevalas favorithemsida på nätet är fingrid.fi. Hon kollar den flera gånger om dagen för en aktuell överblick över Finlands energiproduktion. Det är vindkraften hon oftast ser på. – Kolla här. Just nu producerar vindkraften 67 megawatt i vårt land. I går låg siffran på 18 megawatt. Men i hela landet har vi vindkraftverk för en kapacitet på 500 megawatt. Någon ska täcka upp det bortfall som finns mellan 67 och 500 megawatt och det är kraftverk som vårt. Men i själva verket ligger också kolkraftverket på Björnön nere rätt ofta. Det är den nordiska elbörsen som styr. Varje dag klockan 14 får Pohjolan Voima bud från börsen om kraftverket i Kristinestad ska producera el nästa dygn eller inte. Som längst har kolkraftverket stått overksamt fem månader i sträck. För Kristinestad skulle en total nedläggning av Pohjolan Voimas anläggningar vara en hård smäll med tanke på bortfallen samfundsskatt och fastighetsskatt. – Och tänker man på arbetstill­fällen som ryker och underleverantörer som blir utan jobb så skulle det för vår del vara en hårdare smäll än när Metsä Botnia lades ner i Kaskö. Vi har fler invånare som jobbar på Pohjolan Voima än som jobbade på Metsä Botnia. Det skulle drabba oss hårt, säger Kristinestads ekonomidirektör Rikard Haldin.